En amatör i trädgården!

20160401_105017Efter en arbetsam och ganska jobbig påskhelg kom äntligen påskdagen. En solig, fin dag som kunde fördrivas precis hur vi ville, inga måsten, inga förpliktelser. Jag satt på altanen och såg ut över trädgården. När vi precis köpt huset var trädgården helt igenvuxen, ingen hade bott här på flera år. Det var helt omöjligt att förstå var det varit rabatter eller gräsmatta och jag vågade mig inte ut i det midjehöga gräset av rädsla att varje plätt av bar hud skulle bli fästingmat. Nu har uppstruktureringen påbörjats men det finns mycket jobb att göra. Men spännande är det att gå runt och titta efter vad som börjar spira i vårsolen. Och till min stora förtjusning såg jag små gula och lila krokusar kika fram bland ris och torra löv. Utrustade mig med en kratta och började räfsa bort allt det skräpiga runt mina små sötnosar. Drog bort lite torra kvistar och plötsligt small det liksom till i min tumme, det kändes ungefär som jag fått en elektrisk stöt. Men det enda som syntes var ett några millimeter stort hål in i tummen, det blödde knappt. Men ont gjorde det! Ynkade en stund, försökte pilla lite med en nål för att få ut det som gjorde ont, men gav upp och satte på ett plåster. IMG_0847

Resten av dagen satt jag mest i solen rätt irriterad av att en sticka i tummen hindrade mig från mitt pysslande i rabatterna. Det gjorde ont man var ändå uthärdligt.
Men nästa morgon var det inte roligt längre, jag hade knappt kunnat sova på grund av värkande, bultande tumme.
Så jag åkte in till Uppsala och tillbringade större delen av dagen med att sitta i väntrum på vårdcentral och närakut. Tummen svullnade mer och mer och värken började stråla ut i handen. Från början lät jag knappt sköterskorna peta på den men när det till slut, sent på eftermiddagen, var dags att träffa en läkare ville jag bara att han skulle trycka in en bedövningsspruta och pilla bort det som satt inkilat i där.
Jag presenterade oss med ” Jag heter Katarina och detta är min dumma tumme”. Läkaren studerade den, petade lite försiktigt, bytte glasögon och kikade på mig över kanten. ” Varför är den så infekterad, det brukar ta minst tre dagar innan det tillstöter infektion” frågade han. Och jag glodde ner på min tjocka nu tämligen stela tumme och kände att den just nu levde sitt eget liv, jag hade inga svar att ge.
Läkaren pillade lite till och lutade sig sen tillbaka och konstaterade torrt; ” jag vill inte skära eller göra något åt den här. Jag kan skriva ut antibiotika och starka värktabletter men för övrigt vill jag inte göra något”
Jag stirrade på honom. Han sa att han inte ville, men det han egentligen menade var, ”jag vågar inte”, det var ju helt klart. Tydligen kan läkarna på närakuter enbart skriva ut penicillin till hostiga, snörvlande människor som jag suttit omgiven av i väntrummet hela dagen. Men att plocka fram en skalpell och plocka ut en liten sticka ur en tumme var tydligen överkurs.
Så jag fick oändligt besviken  lomma hem med en påse full med värktabletter och medicin, med tummen inlindad i ett spritomslag och med rådet ”får du så ont så du inte står ut eller om det svullnar ännu mer får du åka till stora akuten och låta en kirurg titta på den”
Tydligen ska det som sitter i tummen krypa tillbaka ut samma väg som det kommit in, även om det kan ta väldigt lång tid.
Så nu sitter jag här, med omlindad tumme och kan typ inte göra så mycket alls. Lyckligtvis har svullnaden gått ner lite och det gör inte riktigt lika ont längre. Vilket är tur för värktabletterna gjorde mig trött och modlös och magen värker som av magkatarr. Men hur länge det kommer att ta innan min tumme är brukbar har jag ingen aning om.

Och inget av detta hade hänt om jag hade haft handskar på händerna! En läxa jag får bära med mig i livet 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s