Mitt alldeles första träd!

Söndagarna är dyrbara eftersom det är den enda dagen i veckan då vi båda är lediga. Helst vill vi inte åka någonstans den dagen utan varje minut av dagen ägnas åt alla våra påbörjade projekt. Just nu bygger vi (eller jag bygger inte så mycket, jag krattar och håller i vattenpasset) ett insynsskydd i form av plank och staket ner mot vägen och vändplanen. Det är ett soligt litet hörn av trädgården och vi funderar på om det kanske kan passa bra att ha en hammock där?
Men plötsligt öppnade sig himlen över oss och vi fick  snopna ta skydd inomhus. Visst finns det saker att ta tag i inne också men det kändes inte roligt alls. Så vi beslöt oss för att äntligen ta turen till Wallby trädgård och kika efter ett prydnadsträd till rondellen på grusgången. Efter lite konfererande med de trevliga tjejerna där kom vi fram till att en prydnadsapel skulle bli bra. Vacker blomning på våren, söta äpplen på hösten och mat till fåglarna, toppen! Har ju inte kunnat släppa Katsuran som jag läst om och vips hade det plockats fram en sådan också. När vi ändå höll på så bad jag om en smultronschersmin som jag vill ha där nere vid den tänkta hammocken.

20160417_150325Så åkte vi då hem med bilen full med små träd och buskar som vi nu ska ta hand och pyssla om tills de är stora och mäktiga. Väl hemma tittade solen fram och vi fick rätt snabbt ner prydnadsapeln i jorden. Vi grävde en jättestor grop och fyllde med kompost och matjord och nu håller jag en tumme på att den ska trivas, vår lilla bebis.
Gick in och läste på om Katsuran och det visade sig att den, trots att den tituleras buske, kan bli åtta meter hög och fyra meter i omfång. Just nu är den väldigt liten och nätt men jag insåg att den plats jag valt ut åt den inte skulle bli så bra. Men nu ska den få stå med några andra träd nere vid den lilla bäcken som går rakt genom trädgården. När Katsuran växt på sig lite, tar vi nog ner ett av de andra träden som börjar se lite skruttigt ut.
De sägs att Katsuran luktar kanelbulle och bränt socker på hösten och jag ser så mycket fram emot det!

20160417_145703
Bakom säckarna med jord tittade denna lilla filur fram och jag fullkomligt älskar grodor och paddor. Jag tyckte inte en plastsäck var så fint som bakgrund för denna snygging så jag lyfte försiktigt upp den och placerade den vid lite scilla i stället. Den poserade tålmodigt en stund innan jag lyfte tillbaka den. Jag hoppas den bor där så jag får träffa den fler gånger.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s