Grå och mulen dag

Jag tror att det är i boken ”Stackars Pettson” som Sven Nordqvist har målat en sån underbar bild av den gråaste av dagar. Trots att det är mitt på ljusa dagen blir det bara på sin höjd lite skumt, som om någon lagt ett grått filter över världen. Hur jag än letar hittar jag ingen bild på just den där grådaskiga dagen, måste leta upp boken på vinden ellervart den tagit vägen. pettson

En sån dag hade jag härom dagen. Eftersom Nour inte bryr sig om hur vädret är så var jag ute med henne på förmiddagen. Duttade runt lite planlöst. Plockade de sista äpplena, klättrade på en stol för att nå de sista tomaterna i växthuset, kastade lite boll, rafsade ihop lite kvistar. Ganska oengagerat och hela tiden med siktet inställt på att hunden skulle bli trött och vi kunde söka oss inomhus igen.

Jag väntar otåligt på att vårt ”Ernstinspirerade” vitrinskåp ska bli klart ute i gästhuset för när det är klart ska jag fylla det med saker som inte har någon lämlig plats just nu och! vi kan äntligen städa och göra fint därinne. Jag får återkomma till det kanske efter nästa helg. Men jag har väntat så länge nu och känner att rastlösheten kryper lite i mig och för att råda bot på det, svepte jag in mig i en filt, kröp upp i soffan och tittade på mina älsklings-mysprogram; Strömsö.

Det är så perfekt att gotta ner sig i en tråkig, grå lördag. På sjungande finlandssvenska pysslar de med lite allt möjligt och även om en del projekt mer är kul än inspirerande så lärde jag mig en hel del intressanta saker. Till exempel att man aldrig ska äta något sött till champagne. Provade detta redan samma kväll, inte till champagne då utan cava. Först smaka på en söt vindruva innan en klunk och sedan slicka på en citronklyfta innan nästa klunk. Och det är alldeles sant, bubblet hade helt klart en djupare och rundare smak efter citronen. Tydligen passar det bäst med fett, salt och syra och i programmet grillade de korv som de åt med en syrlig sås till champagnen.

Nästa aha-upplevelse kom när de pratade om kaktusar. Jag skäms lite för att erkänna det men jag har inte behandlat mina kaktusar särskilt kärleksfullt. Planterar inte om dem och vattnar dem väldigt sällan. Nu fick jag lära mig att kaktusar trivs alldeles utmärkt utomhus på sommaren, de klarar både värme och frost bra, för så är livet i öknen. Då ska de ha jämn vattning och egentligen inte torka ut. Inte förrän på hösten när det är dags att ta in dem. Då slutar man att vattna dem, bara någon sklurk i månaden, ungefär på samma sätt som man sköter pelargonerna. Skamset plockade jag fram kaktusarna och vattnade dem lite, trots att det var i senaste laget och att de nu egentligen bara vill vila. Men till våren ska jag plantera om dem i större krukor.

Gick sedan ett varv i huset och fotograferade sånt som jag tycker är fint. Och sånt som är rätt fult men som jag älskar ändå.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s