Min sommar

Sommaren drog förbi i svindlande fart och jag kom mig inte för att skriva ett enda inlägg. Nu vill jag ta tag i det igen och en kort uppdatering är på sin plats.

Bikupan är på plats. Det visade sig att vi fått norra Europas snällaste bin (eller egentligen gulligaste drottning, det är hennes gener som bestämmer humöret på resten av gänget). Trots att vi fumlat, varit osäkra och allmänt nybörjaraktiga har vi inte fått ett enda stick. Någon gång har jag haft ett litet surt bi som stilla stått rakt framför min näsa och stirrat mig i vitögat, men jag har alltid vunnit kampen och biet har snällt vikit av från platsen.
Vår ambition har varit att hålla bina vid liv denna första säsong ungefär, så att de producerade 14 kilo honung kändes helt otroligt. Den är len och god och alldeles, alldeles underbar.

Hönsen få nu gå fria i trädgården, bland hundar, katter och folk och det går alldeles utmärkt. Trots att de har fri tillgång till köksträdgård och rabatter så kommer de springande mot mig som galningar när jag går ut i trädgården, tiggandes godis. De flesta värper nu och gulorna har en underbar färg nu när de kan beta hur mycket gräs som de vill. Såklart har alla favoritvärprede, inte ovanligt att de knö ner sig tre stycken samtidigt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Och sen kom vaktlarna. Vi köpte voljär, vaktlar och all inredning på en och samma gång. De är inte alls så tama och personliga som hönsen men ändå mysiga på nåt sätt. Och de har värpt jättemycket ägg till oss. Eftersom vaktlar blir könsmogna tidigt och lever ett riktigt turboliv så lever de inte speciellt länge. Våra vuxna vaktlar är nog nånstans mellan 1,5-2 år och beslutet fattades att vi nog skulle försöka kläcka fram några kycklingar i maskin.  Tuppen är väldigt skygg och skvättig och jag litar inte riktigt på att han gör det han ska. Därför placerades drygt 30 ägg i kläckaren med förhoppningen att det i alla fall skulle bli några kycklingar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vaktelkycklingar ska kläckas på dag 17 men dagen kom och gick. Hade väl i princip gett upp när det på morgonen dag 20 satt en liten plutt och pep hjärtskärande bland alla äggen. Jag hade från start sagt, hellre ingen än bara en, och det är så typiskt att det var precis så det blev. Första dygnet tillbringade lille Taylor tillsammans med ett litet gosedjur och sov framför min lilla rougespegel. Jag jagade runt i alla mina FB-grupper efter någon som hade nykläckta kycklingar och fick till slut tag i några som var 1,5 vecka. Blir riktigt rörd över att människor engagerar sig och förmedlar kontakter och är allmänt stöttande. De nya kycklingarna var små men bredvid lilla Taylor, två humlor stor, var de gigantiska. Men trots det var lyckan stor när vi släppte ner styvsyskonen till vår minsting, som snabbt sprang runt med de andra och kröp tätt intill dem under värmelampan.
Har inga bra foton på dem eftersom allt bara blir rött under lampan, det får bli senare.

För övrigt har vi firat bröllopsdag, fotade maken genom champagneglaset en solig eftermiddag i slutet av juli. Bevittnat en fin vigsel mellan min systerdotter och hennes fästman och hälsat på mamma i Häggvik som vanligt.

En bra sommar!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s