Tag Archive | Biodling

I väntans tider

Inte trodde jag att jag skulle snudd på längta ihjäl mig efter ett gäng bin. Vi har nu gått i bikurs sen i mars. Sen dess har vi gått från totala idioter till kanske en smula mindre okunniga och tanken har slagit mig ett par gånger att detta med biodling nog inte är för oss. Men allteftersom de andra i kursen fått hem sina bin så har suget efter den egna kupan bara blivit större och större.

När vi fick tag i en tjej som kunde sälja oss avläggare (en låda med tio ramar som start till ett nytt bisamhälle) visade sig att hon inte använde den typ av kupa som vi hade tänkt. I stället för lågnormal köpte vi i stället 3/4 Langstroth. De kuporna ser inte riktigt likadana ut som de på bikursen vilket bara det känns lite förvirrande.
Men i väntans tider har vi målat lådor och gjort i ordning vaxramarna och det har på sitt sätt varit mysigt. Nu har vi kört iväg med en av våra lådor dit säljaren sedan flyttar över bina. Och nu är det bara att vänta.biodlare

Foten blir långsamt bättre, jag känner mig oerhört otålig. under dessa 3 veckor börjar kläderna strama betänkligt och min längtan efter en riktigt tröttande långpromenad är enorm.
I dammen simmar numera bara nio fiskar. M grejade med dammen en kväll och kom in och berättade att han klappat blekfisk. Morgonen därpå låg den död på botten. Men får absolut inte klappa fiskar lärde mig en av tjejerna på bikursen men kanske mådde den inte så bra redan innan. Den simmade mest uppe vid ytan och snappade luft och de andra fiskarna undvek den ju. Men läxan att inte peta på dem har vi lärt oss.

Har under våren haft en höna som jag varit lite osäker på. La upp en bild på en av hönsgrupperna och svaret jag fick var att denna höna troligtvis var en tupp! Eftersom grannarna uttryckt ”ingen jävla tupp” så kändes det lite oroligt. Hen är så gullig och tanken på att så här direkt behöva göra oss av med en av dem kändes jobbig. Vi åkte bort över midsommar och när vi kom hem hade hon värpt två ägg! Jag döpte henne till Fiafjompa eftersom hon ligger där alldeles ensam inne i kattburen som fungerar som rede och gör sin grej medans de andra struttar runt ute på gården. När hon är klar går hon ut på trappen till hönshuset och ropar upphetsat och stolt ut händelsen i minst fem minuter. Väldigt gulligt och det är mycket praktiskt för vi behöver inte gå och titta i onödan. Men också lite oroande att de alla nio ska göra på samma sätt efter att de har värpt. Det kommer i såna fall bli ett jäkla liv!


Äggen är vackert ljusbruna men än så länge små, det är liksom inte så mycket mat. Men stor gula och extremt goda.
Brahmahönorna heter numera Rebecka och Fiona och de är väldigt stiliga men fortfarande väldigt klumpiga. När jag sträcker fram handen med frön äter den andra försiktigt ( de som vågar) utom Fiona som hugger åt sig och lämnar bitmärken i min handflata.

Vid kortsidan av gästhuset där hönsgården ligger växte det förut ett ostyrigt björnbärssnår som grep tag i mitt hår och mina kläder när jag trängde mig förbi. När det nu är borttaget har denna förtjusande ros tagit över, vi visste inte ens att det växte en ros där. Hönorna nöjer sig tydligen med att gödsla den och den är helt översållad med knoppar! OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Annonser

Biodlare?!

Vi går en kurs i biodling. Jag missade första tillfället och hade bara hunnit läsa lite i boken som M köpt. Även om jag funderat länge och läst på en del så kändes detta med biodling inte direkt som en bit av en kaka och när vi på grund av omställning till sommartid begav oss iväg denna tidiga söndagsmorgon var jag lite osäker på om biodling verkligen var något för mig. Efter lite bryderier då vår kursledare missat detta med omställningen av klockan satt vi då till slut nedsjunkna i en soffa under ett stort älghuvud, med kaffe och mjuk pepparkaka i näven redo att lyssna och lära.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Och oj så trevligt det var. Mannen som leder kursen och i vars soffa vi satt var omväxlande väldigt skojfrisk men blev väldigt seriös och saklig när han pratade om bina. Allt var så långt från föreläsning och klassrumskänsla man kan komma.  Här pratades det och skrattades och vi frågade och frågade igen. Stundom spårade vi ut i helt andra samtalsämnen innan vi kom tillbaka till våra kära bin och deras välmående.

Jag har lärt mig att bin flyger väldigt fort, så fort att de skulle krossas om de var ute och flög när det regnar. Att drönarna avbildas med en öl i handen (deras huvudsakliga sysselsättning förutom att para sig är att pyssla och göra det lite trevligt i kupan) och jag vet på ett ungefär vilka stadier ett arbetsbi går igenom. Jag vet också att det är viktigt att jag får mina bin att trivas (inte för trångt och inte för luftigt) annars kan de få för sig att svärma och dra iväg hela gänget och bygga bo i en skorsten. Jag har sett en liten kopia av en kupa och förstår någorlunda hur den fungerar. Vi har åtta gånger kvar och ska ju få vara ute en hel del med bina så fort de vaknat ordentligt och då klarnar nog allt. Och så klart ska vi ha bin till försommaren!
Vi pratade mycket om alla nyttigheter honung innehåller, framförallt den nyslungade med sina många mjölksyrebakterier. Känns bra!


Nu bjöd detta möte på lite annan info som gett oss lite huvudbry men det får jag ta i ett annat inlägg.

Resten av dessa soliga dagar har vi städat lite i rabatterna, myst i varsin solstol och målat klart utesoffan.  Vi tillverkade  dessutom ett bord som vi snabbt konstaterade inte passade ihop med soffan men som kan få pryda sin plats i orangeriet.